Operationen lämnar ett ärr efter sig på halsen. Med tiden brukar ärret blekna och smalna och de flesta patienter har med tiden inga besvär av sitt ärr.
Alla patienter som genomgår bisköldkörtelkirurgi stannar över natten hos oss på Kirurgicentrum. Våra erfarna sjuksköterskor övervakar patienterna. Tidigt på morgonen tas blodprov för bisköldkörtelhormon och kalcium. Kirurgen skriver sedan ut patienten på morgonen. De flesta klarar sig fint med två veckors sjukskrivning. Man skall undvika tung fysisk aktivitet, bad och bastu, men kan i övrigt leva sitt liv som vanligt. Man kan äta och dricka det man vill, köra bil, resa, utöva måttliga fysisk aktivitet, som promenader, cykling, m.m. Det kan kännas som en halsinfektion i halsen, med svullnad och ömhet, men de flesta patienter har inte särskilt mycket smärtor, och vanlig paracetamol (Alvedon, Panodil), brukar räcka som smärtstillning.
Vi sänder alltid vävnaden vi opererat bort för analys. Bisköldkörtelcancer förekommer, men är extremt sällsynt; den absolut övervägande majoriteten av alla patienter har en godartad tumör. Alla patienter erbjuds uppföljning hos oss ca 4-6 veckor efter operationen. Fysiskt besök hos kirurgen på vår mottagning går bra, men det går också bra att prata med kirurgen på telefon.
Inför uppföljningen ber vi patienten lämna blodprov för bestämning av bisköldkörtelhormon och kalcium. Vid uppföljningen lämnar kirurgen besked om dessa prover.
Efter denna uppföljande kontakt brukar vi återremittera patienten till den inremitterande läkaren.
Människan har normalt fyra bisköldkörtlar. De är belägna på eller invid sköldkörteln, därav namnet, men deras läge kan variera mycket Bisköldkörtlarna utsöndrar bisköldkörtelhormon (parathormon, PTH) som reglerar kalciumnivåerna i kroppsvätskorna. En eller flera bisköldkörtlar kan tillväxa och överproducera bisköldkörtelhormon, s.k. primär hyperparathyroidism, pHPT. Sjukdomen kan orsaka urkalkning av skelettet, vilket leder till benskörhet, osteoporos. Sjukdomen kan också försämra njurfunktionen och ge njurstenar. Hos de allra flesta är dock pHPT en mild sjukdom och alla med sjukdomen har inte glädje av en operation.
Om man kan påvisa läget av den eller de sjuka bisköldkörtlarna före operation ökar chansen till bot vid operation. Vanliga metoder för att lokalisera sjuka bisköldkörtlar är ultraljud, scintigrafi och skiktröntgen. Nyligen har vi också fått tillgång till s.k. PET-CT, en undersökning där skiktröntgen
kombineras med injektion av ett svagt radioaktivt s.k. spårämne. Denna undersökning har visat sig ha väldigt hög träffsäkerhet för att påvisa läget av sjuka bisköldkörtlar.
Operationen utförs i narkos. Ett snitt läggs någon centimeter ovan nyckelbenen. Del av eller hela sköldkörteln friläggs. Den eller de sjuka bisköldkörtlarna identifieras. Under operationen kan kirurgen identifiera stämbandsnerven med en elektrisk stimulator, vilket gör att risken för skada på denna nerv minskar. När den eller de sjuka bisköldkörtlarna identifierats tas de bort.
Stämbandsnerven kan skadas, t.ex. genom att den sträcks under operationen. Komplikationen är sällsynt men ger i allmänhet ett betydande rösthandikapp. Man blir inte stum, men ofta hes och får en svag och trött röst. Ofta läker det av sig självt och rösten återfår sin normala kvalitet.
Vid bisköldkörtelkirurgi kan också de friska bisköldkörtlarna skadas. Om bisköldkörtlarna eller deras blodförsörjning skadas kan kalciumnivån bli låg och då kan patienten behöva ta kalcium- och d-vitamin-tabletter. Sådan behandling behöver följas upp med blodprover.
Blödning efter operation förekommer och kan kräva en akut reoperation, där blödningen utryms.
Infektioner förekommer men är mycket sällsynta.