Struma innebär en förstoring av sköldkörteln. Implicit avses en godartad tillväxt av sköldkörteln, utan hypertyreos (överaktivitet).
Struma är vanligen en långsam, mild, indolent sjukdom och leder oftast inte till svåra organkomplikationer. Struma kan ge kompressionssymtom, genom tryck på luft- och/eller matstrupe. Struma kan också vara störande p.g.a. att den syns på halsen.
Uppföljning istället för operation är ett fullgott alternativ om patienten saknar eller har ringa besvär, eller har relativa kontraindikationer.
Operation kan utföras ensidigt, varvid höger eller vänster sköldkörtellob avlägsnas, eller som total tyroidektomi, där hela sköldkörteln opereras bort.
Före remiss är det viktigt att remittenten utforskat patientens inställning till kirurgi. Kirurgin utförs under generell anestesi och alla patienter observeras inneliggande ett dygn. Postoperativt har patienten obehag liknande en halsinfektion, med svullnad och obehag i halsen, svårt att svälja, rosslighet, et.c. Smärtan i operationssåret brukar inte vara uttalad och smärtstillning med paracetamol räcker oftast. Operationen lämnar ett synligt men tunt ärr efter sig på halsen. Arbetsföra individer sjukskrivs vanligen i 14 dagar. Ärret tejpas vid operationens slut. Patienten ombeds undvika tung fysisk aktivitet, bastu och bad de närmaste 2-3 veckorna.
Specifika risker vid operation för struma inkluderar hypokalcemi (p.g.a. skada på bisköldkörtlarna), skada på n. laryngeus recurrens med åtföljande stämbandsförlamning, blödning som kräver reoperation och infektion. Samtliga dessa komplikationer är välkända men ovanliga eller sällsynta. Vid
lobektomi behöver ca en tredjedel av patienterna sköldkörtelhormon, Levaxin. Samtliga patienter som genomgår total tyroidektomi måste substiueras livslångt med Levaxin.
Ofta är förstoringen av sköldkörteln synlig vid inspektion av halsen. Vid palpation på halsen känns sköldkörteln jämn, mjuk men fast, och förstorad. Diagnosen sköldkörtelförstoring kan också ställas med avbildande undersökningar, där datortomografi ger säkrast och bäst bild av utbredningen av struman. Ultraljud och magnetkamera kan också ställa diagnosen.
Allvarlig cancer i sköldkörteln är sällsynt. Varningstecken inkluderar bl.a stämbandsförlamning (nytillkommen heshet, andningssvårigheter), snabb tillväxt, allmänpåverkan, hård, icke-ruckbar tumör på halsen, samt palpabla lymfkörtlar.
Vid allmänt förstorad sköldkörtel utan palpabla knölar och utan malignitetsmisstanke behöver patienten varken genomgå ultraljudsundersökning eller finnålspunktion. Vid palpabla knölar eller knölar påvisade med avbildande undersökning (t.ex. datortomografi) måste dessa utredas med ultraljud, samt eventuell finnålspunktion (FNP). Vid cancermisstanke på FNP, d.v.s. Bethesda V eller högre, skall patienten remitteras till SUS enligt standardiserat vårdförlopp (SVF).
Sköldkörtelfunktionen skall värderas med mätning av tyroideastimulerande hormon (TSH) och fritt sköldkörtelhormon (T4). Samtidig pHPT skall uteslutas med hjälp av mätning av PTH och ca-jon.
Kirurgicentrum har vårdavtal för patienter med struma. Det går därför bra att remittera patienter med struma direkt till Kirurgicentrum. Patienter som opererats tidigare på halsen, t.ex. för bisköldkörtel- eller sköldkörtelsjukdom, patienter med mycket stor eller avancerad intrathorakal struma, och patienter med uttalad samsjuklighet bör opereras på sjukhuset.
Patientens sociala situation, tidigare och aktuella sjukdomar, aktuell medicinering, hur diagnosen har säkerställts, aktuella värden för TSH, T4, PTH, ca-jon, 24-h-U-ca, indikation för kirurgi, att patienten är intresserad av kirurgisk behandling, och inremitterandes värdering av huruvida patienten är tillräckligt frisk för generell anestesi. Om det är sannolikt att patienten behöver ytterligare utredning för att kunna sövas på ett säkert sätt, t.ex. UKG, spirometri, m.m., kan det vara klokt att beställa sådana undersökningar innan remiss skickas till Kirurgicentrum.
Ofullständiga remisser kan sändas tillbaka till inremitterande för komplettering. Om det i remissen är uppenbart att patienten inte bör opereras på Kirurgicentrum sänds remissen vidare eller tillbaka till inremittenterande, beroende på vad den remissbedömande kirurgen anser mest lämpligt. Övriga patienter erbjuds konsultation med kirurg, antingen fysiskt eller per telefon. Om kirurgen vid konsultationen anser att det föreligger operationsindikation och patienten bedöms möjlig att söva på Kirurgicentrum sätts patienten upp för operation.
Övriga patienter erbjuds konsultation med kirurg, antingen fysiskt eller per telefon. Om kirurgen vid konsultationen anser att det föreligger operationsindikation och patienten bedöms möjlig att söva på Kirurgicentrum sätts patienten upp för operation.
Vi tar inte illa upp om vi får en remiss för mycket! Det går också bra att kontakta oss per mail eller telefon, se våra kontaktuppgifter på hemsidan.